Miljöpartiet och det politiska samtalsklimatet på Tjörn

Det börjar att bli något tröttsamt att ständigt höra från Miljöpartiet att socialdemokraterna använder härskarteknik och dålig samtalston. Tillsist blir det den självuppfyllande profetian. Det är kanske strategin!

Att ett par incidenter (som inte ens verkställts av socialdemokrater utan var från ett samarbetsparti likaså ett av majoritetens partier) som numera är ett par år gamla och tillskrivits den socialdemokratiska gruppen, att bidra till ett dåligt klimat, är ett lågvattenmärke.

Miljöpartiet skriver artiklar i lokaltidningen som är väldigt löst hållna, det vill säga det finns ingen struktur. Det är inte heller ofta som Miljöpartiet kliver upp i talarstolen i kommunfullmäktige då det gäller sakfrågor av större dignitet utan det är oftast för att meddela en ordningsfråga. Vi har mer än två svärdsspetsar (det har de inte i engelska underhuset) emellan oss då vi står i talarstolen. Att utnyttja den tiden till att debattera om sakfrågor och då framföra och svara på ett begripligt sätt för medborgarna och varandra är ett krav som inte alltid uppfylls.

Att använda slang och tillmälen som kränker motståndarna är inte acceptabelt.

Vår oppositionsledare Rosalie Sanyang har under förra och delar av detta år haft en enkätundersökning bland samtliga våra förtroendevalda, likaså intervjuat dem som velat för att höra deras åsikter om sitt uppdrag och tänkta uppdrag. Vi har haft studiecirklar bland annat om bemötande. Vi har också haft ett dokument på medlemsmöte där vi noga studerade utifrån en mall vem som använde och vad härskarteknik är.

Rosalie Sanyang har rapporterat till styrelsen efter varje gång hon deltagit i den så kallade förbättringsgruppen för det politiska klimatet. När man sitter i en sådan grupp ska deltagarna vara konstruktiva och kunna förstå gruppens argument och ta dem till sig.

Senaste kommunfullmäktige var ett exempel på att man inte alls ville förstå socialdemokraternas argument då det gäller att bli representerade av SD som vårt oppositionsråd. Här var socialdemokraten Benny Halldin mycket tydlig och använde ett mycket vårdat och bildat språk.

Så har det varit enda sedan valet. Om SD hade varit ett oppositionsparti och verkligen representerat oppositionen och framfört argument som ifrågasatte majoritetens argument skulle jag inte säga något och om vi själv valt honom som sig bör av det största oppositionspartiet (30% av invånarna röstade på oss)

Till sist blir till och med kommunfullmäktige en fars. När ett kommunalråd som envist hävdar samma sak varje gång frågan om SD som oppositionsråd tas upp. Man likställer Socialdemokraternas samarbete med TP och deras gruppledare Gert Kjellberg med SD:s Martin Johansson. Jag vill understryka att SD har sannolikt en annan historisk bakgrund än TP.

Varför ska vi se till person hos den ene och inte hos den andre. Jo, därför att man inte har något argument mot TP:s politiska program och då angriper man personen Gert Kjellberg. Martin Johanssons politiska program bygger på moderpartiets värderingar som jag inte kan accepterar och anser inte gagnar den lilla människan.

Att angripa en person genom att smutskasta denne som några moderater gjorde för några år sedan i ett mejl till mig är inte ok. Jag var inte den moraltant som man trodde så det blev ingen splittring politiskt mellan våra samarbetspartier.

Att människor beter sig båda utanför och innanför sina fyra väggar det vet vi, trots att människor förnekar. Men i kommunfullmäktige ska det handla om sjysta och ärliga uttalande likaså innehållsrika och intressanta framförande som respekteras.

Oppositionen ska inte anses som gnällpartier som en del politiker anser i uttalande i pressen då det inte finns argument att bemöta sakfrågan.

Maud Hultberg  2:e vice ordförande i BUN likaså ledamot i Kommunfullmäktige för Socialdemokraterna