Rapport från besök i grundskolorna i Tjörns kommun

Under tiden 24 januari – 1 mars 2023 har jag som ledamot i Barn och Utbildningsnämnden besökt samtliga 7 grundskolor och Resurscentrum.

Jag har träffat samtliga rektorer och haft ett samtal med dem om situationen i deras skolor och tillsammans med dem gjort en rundvandring i lokalerna.

Jag gjorde följande besök:

  • 24 januari Bleketskolan
  • 1 februari Häggvallskolan
  • 13 februari Fridas Hage
  • 21 februari Kållekärrs skola
  • 21 februari Myggenäs skola
  • 22 februari Skärhamns skola
  • 28 februari Resurscentrum
  • 1 mars Rönnängs skola

Jag noterade följande vad gäller:

Lokaler:
Skollokalerna är över lag slitna och har inte underhållits löpande. Flera är byggda under 60-70 talet och är dessutom inte anpassade till dagens behov. Genomgående problem är trångboddhet vilket inte ger arbetsro. Dålig ventilation är också ett problem. Det är ingen inbjudande arbetsmiljö det jag ser på de flesta av skolorna.

Halva Bleketskolan är stängd sedan 6-7 år. Fönstren är förspikade med skivor som har möglat. En skrämmande syn.
Resterande del av skolan är inte underhållen. Överlag är det skräpigt på skolområdet. De stängda lokalerna är ersatta med baracker. Det är trångt, inga grupprum och små kapprum.
Varför har inget gjorts under alla dessa år? Om de stängda lokalerna är uttjänta borde de rivits och ersatts med nya. Trafiksituationen inom skolområdet är inte bra.

Häggvallskolan går årskurs 6 från Fridas Hage, Myggenäs och Kållekärr tillsammans med årskurserna 7-9. Skolan är inte byggd för detta stora antal elever eller sättet att undervisa. Det är trångbott och ingen bra lösning varken lokalmässigt eller pedagogiskt.
Eleverna hör till mellanstadiet så gör även deras lärare. Rektor har försökt att lösa problemet med hemklassrum där årskurs 6 och 8 resp. 7 och 9 har sina klassrum runt ett gemensamt uppehållsrum. I uppehållsrummet undervisas elever som behöver extra hjälp (1 resursperson på 4 klasser). Det är inte alltid lugnt i uppehållsrummet. Grupprum saknas.  På skolan finns också Särskolans årskurs 6-9.

Fridas Hage som är byggd på 1990 talet  är den som är nyast, men har små klassrum. Det innebär att resurser går åt för att dela klasser. Matsalen är liten och trång. När skolan byggdes var tanken att eleverna skulle äta i sina klassrum. Det fungerade inte så bra så man har tagit ett klassrum och ett rum intill till matsal. På skolan finns också Träningsskolan Pärlan för elever från årskurs F-5. Lokalerna är för små och för få. Flera elever är multihandikappade och behöver stora utrymmen.

Kållekärrs skola är byggd på 1960 talet  och har för små klassrum. Är i nuläget med årskurserna F-5 inte trångbodd. Skolgården är stor och bra med möjlighet till olika rastaktiviteter.

Myggenäs skola är byggd på 1970 talet, där ligger grupprummen utanför klassrummen i en korridor med kapprum som har genomgång mellan klasserna. Ingen bra lösning. Det blir störande och ingen arbetsro. Ventilationen är inte bra, antingen för varmt eller för kallt. På tomten står en barack som är i så dåligt skick att den inte kan användas.

Båda längorna för årskurs 1-6 på Skärhamns skola är mögelangripna. Den delen av skolan är byggd på samma sätt som Myggenäs skola med genomgång i grupprummen.  Undersökning av mögel skall ske på resterande delar av skolan. Skolan är sliten och inte underhållen. Biblioteket finns i ett kontorsrum som givetvis är för litet. Skolgården är eftersatt.

Rönnängs skola genomgick 2016-17 en renovering av ytskikten (golv och väggar) efter åtgärderna med borttagande av impregnerade delar av grunden. En barack står på tomten från tiden då skolan nyttjade lokaler i Långekärr (då skolans grund renoverades). Det är trångt. Lokalerna är för små och för få. Skolan är byggd vid samma tid och på samma sätt som Myggenäs- och Skärhamns skolor med genomgång genom grupprum.

Ekonomiska resurser:
Det är genomgående ett problem att få resurserna att räcka till för en bra undervisning. Resursfördelningssystemet premierar att man kan ha klasser med 30 elever. Där sätter lokalerna som inte är byggda för det stopp. Det är ur pedagogisk synpunkt oftast inte bra med så stora klasser. Det är svårt att få pengarna att räcka till för stödpersonal typ assistenter.

Flertalet rektorer upplever att det blir allt fler barn med behov av särskilt stöd. De är också överens om att stödet behöver sättas in i tidiga åldrar. Resurscentrum förfogar i nuläget om 12 tjänster för extra resurser som elevassistent. Det skall räcka till våra 7 grundskolor samt Montessoriskolan i Långekärr. Flera barn har diabetes och måste ha en assistent hela skoldagen. Detta talar sitt tydliga språk… ALLDELES FÖR LITE RESURS. Behovet är mycket större. Se vidare under avsnittet Resurscentrum.

Flera rektorer är bekymrade över ekonomin inför nästa läsår. Kanske behöver de säga upp personal. Det är tydligt att resursfördelningssystemet måste ses över.

Personal:
Jag vill framhålla att personalen på våra skolor gör ett fantastiskt jobb med de resurser de har till förfogande vad gäller lokaler och ekonomi. Hur skulle det sett ut med bättre resurser??

Personalen är sliten efter de stora sparåtgärderna 2019, där vi ännu inte är ikapp, och pandemiåren. Många har slutat eller fått jobb i andra kommuner. Konkurrensen med grannkommunerna ökar eftersom där byggs flera nya skolor. Det har varit och är svårt att rekrytera behörig personal. Det är svårt att få vikarier. Som tidigare nämnts så är det underbemannat vad gäller elevassistenter. Allt detta gör att arbetsmiljön för vår personal och våra elever är ytterst ansträngd. Kanske blir det också uppsägningar inför hösten 2023.

Trots ansträngt läge så pågår flera projekt för att stärka och utveckla pedagogik, samhörighet och trivsel på skolorna.

Resurscentrum:
Finns i Häggvall på Fågelkärrsvägen 35 bredvid Fridas hage. Här samlas alla stödresurser och elevvård under ett tak för att fördelas ut till skolorna efter behov.

Resurscentrum har följande personalresurser:

  • 1,0 chef
  • 4,8 kurator (5 personer)
  • 1,85 psykolog (2 personer)
  • 1,8 logoped (2 personer)
  • 4,5 skolsköterska (5 personer)
  • 0,2 skolläkare (under 10 månader)
  • 7,6 specialpedagoger (8 personer)
  • 12 elevassistenter som skall räcka även till Montessoriskolan i Långekärr

Under resurscentrum finns även ett Närvaroteam bestående av 1 kurator och en 1 specialpedagog som skall hjälpa barn som av olika anledningar inte kommer till skolan. Det rör sig i dagsläget om 16-20 barn varav 12 barn går på Häggvallskolan. Verksamheten har finansierats med statsbidrag för ”Likvärdig skola”.

Specialpedagogerna arbetar inte direkt med barnen i skolan utan är stödfunktioner till lärare och rektor. Skolorna ansöker om deras hjälp.

Forskning visar att det optimala är att ha 2 pedagoger i varje klass samt resurs som följer elever med särskilda behov.

Följande förstärkningar/ åtgärder behövs:

  • Antalet elevassistenter, 12 tjänster, räcker på långa vägar inte till. Listan på behov är lång och de tvingas prioritera. Många barn blir utan hjälp. Resurs måste sättas in tidigt.
  • Specialpedagog för tal och språk saknas. Logopeder via Västra Götalandsregionen fungerar ej. Behandling saknas. Språkstörningar är vanligare än ADHD!
  • Det behövs minst 1 specialpedagog till.
  • Avlasta Häggvallskolan genom att flytta tillbaka år 6 till Myggenässkolan, Kållekärrsskolan och Fridas Hage. Det är ingen likvärdig skola att ha det som det är nu. Det är både ur elev- och personalsynpunkt inte bra. Årskurs 6 hör hemma på mellanstadiet. Betyg skall sättas av lärare som känner och har följt eleven. Läraren hör till mellanstadiets arbetslag.
  • Ökat samarbete med socialförvaltningen behövs.
  • Förstärkning av BUP (Barn- och Ungdoms- Psykiatrin) behövs. Som det är idag så står de mest för medicinering. Personal saknas på BUP i Stenungsund.

En SOS- (Strategisk Samverkan) grupp finns på chefsnivå där kultur och fritid, social, barn och utbildning, kommunstyrelsens hållbarhets avd. och Tjörns Bostads AB ingår.

Sammanfattning:

  • Det är uppenbart att det är en stor resursbrist i skolorna. Resursförstärkning behövs redan nu. Alla elever får inte den hjälp och stöd de behöver och har rätt till i tid. Ju tidigare insats desto bättre. Detta måste beaktas i budgetarbetet för 2024.
  • Det är i många stycken dåligt underhållna lokaler. Lokalerna är inte anpassade till den undervisning som skall bedrivas. Det är trångt och dålig ventilation i klassrummen. En sådan arbetsmiljö är inte acceptabel.
  • Det saknas behörig personal. Det är svårt att rekrytera både behörig personal och vikarier. Personalen är sliten efter flera år av besparingar.
  • Hur eleverna har det under dessa förutsättningar kan man bara tänka sig!!!
    Det visar sig i sjunkande resultat, färre som kommer in på gymnasieskolan.
    Av de som gick ur grundskolan 2022 på Bleketskolan saknade 26,7% och på Häggvallskolan saknade 11,2% behörighet till gymnasiet. (uppgift från KOLADA.se statistik som sammanställs av SKR). Skolorna arbetar med att förbygga mobbning och kränkningar men det är för få vuxna i skolan som ser och kan följa upp.
  • Hur lokalhyran beräknas behöver ses över. Lokalkostnaden för jämförbara kommuner ligger 6 000 kr/elev lägre än vår kommun. 6 000 kr x 1 700 elever = 10,2 milj. kr/år som vi lägger mer i lokalkostnad. När man då gör jämförelsen med totala kostnaden/elev så blir den inte rättvisande.
  • Resursfördelningssystemet behöver ses över. Det är för schablonartat. Det finns olika behov på skolorna som inte tillgodoses i nuvarande system. Vissa skolor har fler invandrarelever, fler elever i behov av särskilt stöd o.s.v. Tilldelningen är också på en för låg nivå. Det är uppenbart.
  • Det är av största vikt att årskurs 6 flyttas från Häggvallskolan redan hösten 2023 till sina ordinarie skolor. Se förklaring under rubriken Häggvallskolan.
  • Ett mycket viktigt mål är att alla elever går ur årskurs 9 med godkända betyg så att de kan söka vidare till gymnasieskolan.
  • Ett beslut om framtida skolstuktur behöver fattas omgående.

Följande uppgift om årsarbetare inom Barn- och utbildning (hela verksamheten, förskolan ingår) är hämtad från kommunens årsredovisningar:

Tabellen talar sitt tydliga språk. Hur har elever och personal haft det i skolan under dessa 4 år?  Det var ingen ”lyxtillvaro” i skolan år 2018 eller dessförinnan. Personalneddragningar har påverkat skolan mycket negativt.

Marieanne Berndtsson (S) ledamot i Barn och Utbildningsnämnden och Kommunfullmäktige

facebook Twitter Email